Lära sig leka
Lek är livsviktigt och ger sociala färdigheter, kunskaper och välmående. Men hur gör vi med barnen som inte får fatt i leken, där turtagningen går snett och samspelet inte flyter? Ny forskning visar sex färdigheter och tre sätt som får fart på leken. – Metoden gör att alla barn har chans att bli deltagare i den fria leken, säger Maria Gladh, doktorand vid Stockholms universitet, som genomfört en studie i ämnet.
Metoden fungerar för alla barn
En ny studie från Stockholms universitet visar att programmet Tid för lek och samspel är effektivt för alla barn.
Lekprogrammet kommer ursprungligen från USA, där forskarna använder begreppen Play time/Social time, och är utvecklat ur ett systematiskt samarbete med pedagoger på förskolor.
Programmet är utformat för att stötta barn som inte kommer till skott i leksamspel med andra barn. Liknande metoder används sedan tidigare för barn med autism, och snart insåg forskare och pedagoger att alla barn kan dra nytta av metoden.
I studien deltog fyra förskollärare. De förde loggbok och genomförde observationer under studien. Två av förskollärarna blev också coachade. Som forskningsdata användes förskollärarnas anteckningar, observationer och inspelade coachingsamtal. Videoobservationer av lekpassen och en gruppintervju med förskollärare genomfördes också
– Resultatet kan bidra till värdefull kunskap om hur förskolor kan arbeta för att skapa bättre förutsättningar för lek mellan barn, för varje barn, säger Maria Glad.
Tjugofem olika lekpass
Själva metoden går ut på att välja ut några barn som är i behov av lekstöd och några som är goda lekare. Tillsammans ska man sedan genomföra 25 olika lekpass, där de första tre består av samlingar där pedagogen berättar om de kommande lekpassen.
– Då ställer pedagogen i ordning en lekstund för den lilla gruppen. Första övningen blir att öva samspel genom att pedagogen berättar om aktiviteten och vad det innebär att leka tillsammans. Pedagogen har med sig en korg leksaker, och barnen får öva samspel genom att leka med sakerna. Meningen är att barnen som är goda lekare visar hur man gör, och övning ger som bekant färdighet.
Pedagogen går totalt igenom sex olika samspelsfärdigheter:
- dela med sig
- framhärda
- be om att få
- initiera och föreslå lek
- hålla med
- hjälpa till.
– Många, även personal i förskolan, tänker att leken kommer automatiskt. Men det finns mycket att lära sig för att samspelet ska fungera. Jag brukar jämföra det med läsning, det krävs övning och tid för att få det att funka, säger Maria Gladh.
I den svenska förskolan finns en stark tradition av fri lek, där barnen leker själva utan inblandning av en vuxen.
– Det är viktigt, och det visar forskning. Men då utelämnas vissa barn, vilket gör att de inte är delaktiga. Men när pedagoger tillsammans med barn visar lekfärdigheter, använder rollspel och ger möjligheter så har alla barn chans att vara med och förstå lekens regler.
Maria Gladh tar ett exempel:
– Tänk dig att du lägger fram ett stort papper på bordet, men pennorna lägger du bara vid ett barn. Då manipulerar du de andra barnen att öva samspel, att fråga om lov om att få låna pennor. Då tränar du samspelsfärdigheter med barnen.
Tre stöttningsstrategier
Men den vuxna pedagogen ska inte vaka som en hök under 25 lekpass.
– Poängen är så klart att pedagogen slutligen ska backa och att samspelet flyter. Under lekpassen finns tre olika stöttningsstrategier som pedagogerna kan använda sig av: Uppmuntra, prompta, alltså visa med en gest eller blick, och ge feedback. Feedbacken handlar inte om att ge beröm, utan att sätta ord på vad barnen gör och uppmärksamma dem på effekten som uppstår. ”När du delar med dig av klossen, så händer det här.”
Syftet med programmet är att ge alla barn möjligheter att få delaktighet i fri lek.
– Det finns så mycket som ska stämma i en lek. Barnen som leker tillsammans ska styra lagom mycket, vara följsamma och förstå varandras lekidéer. Genom att barn som är goda lekare blandas med barn som behöver stöttning hjälper barnen varandra. Syftet är inte att främja vänskap, även om barnen så klart kan knyta nya vänskapsband av att leka tätt tillsammans under en tid.
Så, kan alla barn lära sig leka?
– Hur barn leker skiljer sig åt, men jag tror det är viktigt att vi ger alla barn chansen utifrån sina förutsättningar och sin potential för att kunna leka. Olika funktionsvariationer gör att vi utvecklar lekfärdigheter på olika sätt. Det finns ett mänskligt behov av att leka, och vissa barn kan behöva stöttning, men jag vågar ändå påstå att alla barn kan lära sig leka, säger Maria Gladh.
Läs mer
Artikelfoto: Adobe Stock.
